Välkommen till min virtuella fotoutställning ”Är du säker?” som kommer pågå under höstterminen 2015. Jag börjar med några få bilder och berättelser och hoppas den kommer fyllas på med tiden.
Vad handlar utställningen då om? Jag stöter ofta på uttrycket ”Jag behöver inte hjälm, min häst skulle aldrig göra något.” Kommer ni ihåg olyckan med några ridskoleelever för några år sedan. Ett antal elever hamnade på sjukhus efter att hästarna skrämts upp av en tutande lastbil. Den här i historien säger så mycket om vårat förhållande till hästar och säkerhet. Oavsett hur trygga vi anser våra hästar vara så finns den mänskliga faktorn alltid närvarande. Det är människor som tar beslut som leder till att skada uppkommer. En människa i form av en lastbilschaufför lägger sig på tutan när han passerar ett gäng flyktdjur…Människor i form av ridskolechef och ridlärare tar beslutet att låta ungdomarna rida längs vägen och glömmer att dessa ridskolehästar inte är vana eller habituerade vid denna nya miljö. Då säger du kanske…ja men jag har minsann förberett min häst på…Och det är det jag försöker säga. Även om du tror du har täckt in alla eventualiteter så kommer ändå den där otäcka mänskliga faktorn göra sig påmind. Även om inte du tar ett beslut som kan leda till risk för skada så kanske någon annan gör det. Jag vill påminna om en annan otäck historia om en kvinna som var ute och red tillsammans med en vän och hästarna blev jagade av lösa och mycket aggressiva hundar. Hon var tvungen att kasta sig av, och även om hjälmen inte skyddade mot hundarna så gjorde den nog sitt för att skydda hennes huvud när hon kastade sig av. Här har hundägaren tagit beslut som man aldrig kunnat förutse.
Syftet är att uppmuntra till en diskussion bland barn och ungdomar rörande säkerhet. Syftet är även att föräldrar som inte har en hästbakgrund ska involveras i diskussionen. Tanken är inte att hålla på skrämseltaktik utan uppmuntra till en sund diskussion. Jag är inte blankt emot att rida utan utrustning på hästen. Jag är inte ens emot att man kanske fotar sig och sin häst uppsuttet utan hjälm. Vilka har inte ridit i grimma och grimskaft till och från hagen utan hjälm. Däremot tycker jag det är viktigt att man gör en avvägning för sin och hästens skull när man riskerar för mycket.
-
Igår räddade hjälmen mitt liv! Min häst drog iväg i världens galopp och jag tappade balansen och flög av på en stenväg med massa stora stenar. Jag fick blåmärket på rumpan/låret, nackspärr och ev en mild hjärnskakning, men hade lika gärna kunnat ligga på sjukhus nu! Tack och lov för änglavakten jag hade och framförallt min hjälm! Så glöm inte hjälm och ta hand om er!! ❤
-
Allting gick super på lektionen. Hon var lite het bara. På slutet av lektionen skulle vi hoppa en mindre bana på fyra hinder varav vi skulle hoppa ett två gånger. Hon hoppade lugnt och fint på alla hinder. Mellan det näst sista och det sista blir det en liten kurva och hon drar på. Jag försöker få ner henne, men jag lyckas inte. Hon hamnar rakt i ett språng och kan inte hoppa, och tvärnitar. Jag hade förberett mig på att hon skulle hoppa och jag flyger över hennes huvud. Jag slår i näsan i hennes nacke. Jag flyger ner i hindret, slår i bommen med nacken mellan hjälmen och skulderbladen. Mitt huvud slås fram och slår i näsan i andra bommen. Jag beräknade galoppen och hindret fel. Jag fick stå för mitt misstag. Jag åkte hem, åt och sen direkt in till akuten. Jag fick ligga i nackkrage i över två timmar. Jag klarade mig med endast massor av mjukdels skador och förmodligen spricka i höger näsvägg, men det hade kunnat vart så himla mycket värre. Jag hade kunnat bryta nacken. Jag har nästan aldrig ridit med ridväst, och det räddade mig denna gången då jag inte hade kunnat kura ihop mig så jag dämpade smällen på så sett. Jag hade tur. Livet är en skör tråd, och det måste man vara rädd om. Jag rekommenderar alla att rida med väst, men jag hade tur att jag inte hade den.
-
Jag har haft min häst sen 2009 o red in henne 2011 utan några som helst problem. Jag rider o kör henne flera gånger i veckan. O under våra år tillsammans så har det aldrig varit nära att jag har ramlat av. Visst har hon busat eller bockat någon gång men inget värre. Men olyckan var framme o all kommunikation brast. Vi skulle klättra i en rätt brant backe o jag krävde av henne att skritta o jobba med hela kroppen istället för att spring upp för den. Halvvägs upp vart det för tungt o hon börja vingla i en sväng fick hon fart snett neråt o körde ner huvudet o börja bocka. Jag kunde varken styra eller bromsa o såg bara en stor björk komma närmre. Som jag inte ens tror min häst såg. Vi krascha rakt in i den o min högra sida tog smällen. Jag flög ca 10-15m in i skogen o hästen skena hem. När jag väl landat såg låg jag bara o skrek. Efter en stund insåg jag att jag själv aldrig skulle kunna gå därifrån så jag fick ringa 112 o efter en stund kom ambulansen. Då hade min stallkompis o en äldre farbror som sett olyckan oxå kommit. Ambulanspersonalen börja med att fixera min nacke o ge smärtlindring för att sen lägga mig på ett spinbord. Då jag låg inklämd mellan träd var det en smärtsam upplevelse att räta ut kroppen o bäras ner till ambulansen. Sen vart det en snabbfärd till akuten. Där doktorer o skötetskor vänta på oss. Jag fick smärtlindrig med jämna mellanrum. På akuten vart jag efter undersökning även satt i bäckenbälte då dom misstänkte skador på bäckenet. Efter en CTröntgen av hela kroppen kunde man konstatera att det inte fanns några benbrott, men hela min lårmuskel var krossad med nervskador o en stor blödning. Axeln hade slagits ur led o biceps muskel fästena i axel o armveck var skadade o även en blödning i axeln. Jag fick även en blåtira o bula i pannan. Jag kunde själv gå ut från akuten efter 6timmar men mina skador kommer ta minst ett halvår o läka. Jag hade en jäkla tur att det inte vart värre o att jag idag står upp. Det som rädda mig var hjälmen, mobilen o att mina stallkompisar visste vart jag hade ridit. Hjälmen är kastad o ny är köpt även om det dröjer innan jag får rida igen. Jag funderar även på att köpa en väst.